Det luddiga tyget känns rätt redan i butiken. Frågan kommer först efteråt, ofta på vägen hem: kommer fåtöljen fortfarande att se ut så här när den har stått i vardagsrummet i fem vintrar och katten har hittat armstödet?
Det finns ett tal som säger något om den saken. Det heter nötningstal och kommer ur en provning som kallas Martindale. Talet ensamt betyder dock lite utan en måttstock, och en sådan finns publicerad: Möbelfakta lägger ut sin kravspecifikation fritt, och där står vilka nivåer ett klädseltyg måste klara för att få sitta på en märkt möbel. För en möbel i hemmiljö går golvet vid 35 000 cykler. Den nivån går att använda som jämförelse även på en fåtölj som saknar märkning.
Vad Martindale-provningen gör med tyget
Nötningstalet mäts enligt SS-EN ISO 12947-2, standarden för bestämning av nötningshärdighet hos textilier enligt Martindale-metoden. En provbit spänns upp och gnids mot ett slitmedel medan hållaren rör sig i ett mönster som hela tiden byter riktning: rörelsen börjar som en cirkel, smalnar till allt tunnare ellipser tills den blir en rak linje, och vidgar sig sedan igen åt motsatt diagonalt håll. Mönstret kallas Lissajous-figur och definieras i ISO 12947-1, den del av standarden som anger själva provningsapparaturen och som SS-EN ISO 12947-2 räknar upp bland de dokument vars innehåll utgör krav. Tyget granskas med jämna mellanrum tills provbiten når sin slutpunkt.
Vad som räknas mellan granskningarna är inte självklart. Möbelfakta anger sina nivåer i cykler utan att definiera ordet, och de två delarna av standarden använder två olika enheter. ISO 12947-1 kallar ett varv hos provarens två yttre drivningar för en abrasion rub, och ett fullbordat Lissajous-mönster om 16 rubs för en abrasion cycle. SS-EN ISO 12947-2 redovisar i sin tur i rubs: det antal rubs vid vilket provbiten ännu inte har brutit samman. Vilken av enheterna ett uppgivet tal avser går alltså inte att läsa ur talet självt.
Slutpunkten är definierad i standarden, och det är den som ger talet. Den nås när kriterier som bygger på trådbrott eller på en avnött yta är uppfyllda. En avnött yta är enligt samma standard en yta som blivit av med så mycket lugg eller flock att bottenväven syns igenom.
Hur liten en kal fläck får vara är också bestämt. Provbiten granskas genom en mask av genomskinligt material med ett hål på 2,5 millimeter i diameter, alltså ett synfält på ungefär 4,9 kvadratmillimeter, och en delvis avnött yta är enligt standarden en yta där ingen lugg syns genom masken och bottenväven ligger blottad. Belastningen är lika bestämd: möbeltyg provas med 795 gram, vilket motsvarar ett nominellt tryck på 12 kilopascal.
Metoden gäller inte belagda tyger, laminerade tyger inräknade. Ett konstläder med plastbeläggning provas inte så här, och Möbelfakta ställer i stället egna krav på dragbrottgräns, rivstyrka och hur väl ytskiktet sitter fast i underlaget.
Apparaturdelen sätter dessutom en gräns uppåt för luggen. ISO 12947-1 gäller enligt sin klausul 1 provningsapparatur för vävda och stickade tyger, för luggtyger med en lugghöjd på upp till 2 millimeter, och för nonwovens. Vilken lugghöjd ett enskilt teddytyg eller en enskild bouclé har står varken i kravspecifikationen eller i standarden, så det är en uppgift att fråga leverantören om.
Möbelfaktas golv ligger på 35 000 cykler för hemmet
Den gällande kravspecifikationen heter version 18.1 och gäller från den 1 april 2026. Den går att ladda ner under Resurser och dokument. I avsnittet om textilklädsel för inomhusbruk står nivåerna uppställda per användarmiljö, och det här är vad ett tyg ska klara för att möbeln ska kunna bära märkningen.
| Vad provningen mäter | Krav för hemmiljö | Krav för kontor och offentlig miljö |
|---|---|---|
| Nötning, slutpunkt vid två trådbrott | 35 000 cykler | 40 000 cykler |
| Nötning, slutpunkt vid två kala fläckar (luggvaror) | 35 000 cykler | 40 000 cykler |
| Utseendeförändring hos luggvaror, betyg 1 till 5 | minst 4 efter 10 000 cykler | minst 4 efter 15 000 cykler |
| Färgändring av nötning, betyg 1 till 5 | minst 3-4 efter 3 000 cykler | minst 4 efter 3 000 cykler |
| Noppbildning, betyg 1 till 5 | minst 3 efter 5 000 cykler | minst 3-4 efter 5 000 cykler |
| Ljushärdighet | minst 5 | minst 5 |
Ett tyg som stannar under 35 000 cykler klarar alltså inte golvet för hemmiljö i en märkt möbel. Steget upp till kontor och offentlig miljö är 5 000 cykler. Skärpningen i övrigt ligger dels i betygen för färgändring och noppbildning, dels i att luggvarornas utseendeförändring ska hålla betyg 4 efter 15 000 cykler i stället för efter 10 000. Vad märkningen i övrigt kontrollerar, och vad den lämnar utanför, har vi gått igenom i genomgången av Möbelfakta-märkningen.
Ett luddigt tyg nöts inte sönder, det blir kalt
Kravspecifikationen har två egna rader märkta luggvaror. Den ena är en slutpunktsrad där slutpunkten är två kala fläckar, uppställd vid sidan av raden för två trådbrott. Den andra saknas helt för släta tyger: utseendeförändring efter 10 000 cykler, som ska ge minst betyg 4 av 5 för hemmiljö och samma betyg efter 15 000 cykler för offentlig miljö. Standardens egen definition av slutpunkt rymmer båda kriterierna, eftersom den nås när kriterier som bygger på trådbrott eller på avnött yta är uppfyllda.
Vad som gör ett tyg till en luggvara säger kravspecifikationen inget om; ordet står bara i tabellen. Definitionerna finns i stället i klausul 3 i SS-EN ISO 12947-2, och kriteriet där är att ytan bildas av trådar som står upp ur bottenväven: klippta tofsar eller klippta öglor i ett klippt luggtyg, oklippta öglor i ett oklippt. Samma klausul räknar dessutom upp uppruggade tyger, där fibrer dragits upp mekaniskt ur bottenvävens trådar, flockade tyger, där fiberstumpar fästs på ytan, och chenillegarn, där luggen sticker ut radiellt runt en kärna.
Utseendebetyget ligger närmare frågan om tyget fortfarande ser nytt ut, eftersom slutpunkten mäter när tyget är slut medan utseendebetyget mäter hur det såg ut långt dessförinnan. Ett teddytyg och ett slätvävt tyg kan ha samma cykeltal på etiketten och ändå ha åldrats olika, eftersom talen kan komma från olika slutpunktskriterier.
Noppar räknas i ett helt annat prov
De små kulorna som får ett tyg att påminna om en gammal tröja heter noppbildning, och de har ingenting med nötningstalet att göra. Möbelfakta ställer ett separat krav enligt SS-EN ISO 12945-2, där tyget körs 5 000 cykler och ska nå minst betyg 3 av 5 för hemmiljö och minst 3-4 för kontor och offentlig miljö.
Ull har ett eget undantag i kravtexten. Tyger med stor andel ull kan noppa sig i början, och därför får resultatet i stället godkännas efter 10 000 cykler. Ett ylletyg som fäller små kulor de första månaderna gör något som kravspecifikationen räknar med.
Fråga efter rätt uppgift för rätt material
Teddy, sammet och chenille. Luggen är både det som gör tyget mjukt och det som avgör hur det åldras. Be om två uppgifter i stället för en: cykeltalet vid slutpunkt och betyget för utseendeförändring. Det andra talet är det som beskriver ytan medan tyget fortfarande används.
Bouclé. Vilket slutpunktskriterium som gällt beror på hur tyget är konstruerat, och det påverkar vad ett angivet cykeltal betyder. Fråga därför efter både slutpunkten och noppbildningsbetyget, så blir två tyger jämförbara med varandra.
Slätvävt tyg. Här är slutpunkten två trådbrott, och cykeltalet går att läsa rakt av mot tabellen ovan. Det är den enklaste jämförelsen av alla, eftersom ett trådbrott är samma sak oavsett hur ytan ser ut.
Ull eller polyester. Teddy och bouclé är namn på ytan, inte på fibern, och det är fibern som avgör skötseln. Möbeltygstillverkaren Gabriel anger att ull tar upp mer än 30 procent av sin egen vikt i fukt utan att kännas blöt, är vattenavvisande, så att spill tränger in långsamt i tyget, och är antistatiskt och därför drar åt sig mindre smuts än andra tyger. Polyester och Trevira CS kan handtvättas eller maskintvättas i skonprogram i upp till 40 eller 60 grader. Maximal krympning anges till 5 procent, och tillverkaren påminner om att sömmar och blixtlås på just den möbeln kan sätta en snävare gräns. I båda skötselguiderna rekommenderas dammsugning varje vecka med mjukt munstycke.
Skinn. Här finns inget nötningstal alls, eftersom Möbelfakta provar skinn på andra sätt: böjningsstyrka i 20 000 cykler utan att ytan spricker, rivstyrka på minst 20 newton och ingen sprickbildning vid 10 grader. Kraven skiljer dessutom på anilin, semianilin och täckfärgat skinn. För anilin är böjnings- och köldkraven inte tillämpliga, och ljushärdigheten ska nå minst betyg 3 mot minst 5 för de två andra. Två förbehåll står i samma avsnitt: kraven gäller inte fårskinn, och ett alternativ till hela listan är att möbelklädseln uppfyller kraven i SS-EN 13336:2012. Fråga därför efter ytbehandlingen på skinnet, inte efter ett cykeltal, och räkna inte med att en fårskinnsfåtölj omfattas av raderna alls.
Klorna finns inte i något av talen
Ingen rad i kravspecifikationen handlar om klor. Martindale-provningen gnider tyget mot ett slitmedel, den hakar inte i en ögla och drar. Kravspecifikationen innehåller heller ingen klassning som motsvarar ordet kattsäker.
Det som däremot är reglerat, och som betyder något i ett hem med djur, är avtagbar och tvättbar klädsel. Kravspecifikationen ställer egna krav på den: klädseln ska gå att sätta tillbaka på möbeln på ett korrekt sätt efter tvätt, textilleverantören ska ange hur mycket materialet ändrar mått vid tvätt, och klädseln ska märkas med tvättråd. För hemmiljö gäller dessutom minst betyg 3-4 för anfärgning och minst 4 för färgändring vid vattentvätt.
En fåtölj där sitsöverdraget går att dra av och tvätta löser därmed ett problem som inget nötningstal löser. Samma sak gäller lösa sittdynor till matstolar.
Utomhus gäller lägre tal
För textilklädsel avsedd för utomhusbruk sätter kravspecifikationen slutpunkten vid 15 000 cykler för hemmiljö och 30 000 cykler för offentlig miljö, alltså under inomhusnivåerna. Tyngdpunkten ligger i stället på väder: färghärdigheten mot artificiellt ljus och väderpåverkan ska nå minst betyg 4 efter 500 timmars provning. Hur dynor och klädslar bäst klarar säsongen har vi tagit separat i guiden till överdrag, dynor och förvaring.
Vanliga frågor om nötningstal och möbeltyg
Gäller nötningstalet just den färg jag har valt?
Inte nödvändigtvis. Kravspecifikationen säger uttryckligen att alla varianter av ett tyg inte behöver provas. Provuttaget ska vara representativt för hela kollektionen och omfattar vanligen 3 till 8 varianter, med några olika kulörer från ljusa till mörka och olika mönster om de varierar. Talet du får uppgivet kan alltså komma från en annan kulör än den du beställer.
Betyder Möbelfakta att tyget är fläckavvisande?
Nej. Ingen rad i tabellen för textilklädsel inomhus mäter fläckavvisning. Rubriken Vatten-, smuts- och fettavvisning står visserligen kvar i kravspecifikationen, men inte bland kvalitetskraven: den ligger under kapitlet Miljö, bland de obligatoriska materialkraven på textil, skinn och läder, mellan formaldehyd och färgämnen. Där står bara att kravet har utgått. Att rubriken en gång fanns betyder alltså inte att märkningen har garanterat fläckavvisande tyg.
Hur många år motsvarar 35 000 cykler?
Kravspecifikationen anger cykler och ingenting annat. Provningen mäter hur många cykler en provbit klarar i en maskin under bestämda förhållanden, inte hur många år en fåtölj håller i ett vardagsrum, och någon omräkning mellan de två finns inte i kravtexten. Talet är därför ett jämförelsemått mellan tyger, inte en livslängd.
Kan jag ångtvätta ett ylletyg?
Gabriel avråder från det för sina ylletyger, med två skäl: de höga temperaturerna medför krympningsrisk, och ullfibrerna på ytan kan resa sig och ge tyget ett ulligare utseende. Tillverkaren noterar också att en yta som rengjorts med vatten kan se mörkare ut än tyget runt omkring, och att skillnaden blir mindre märkbar med tiden.
Frågan som ger mest svar i butiken
Två uppgifter räcker långt: vilket cykeltal tyget nådde vid slutpunkt, och vilket betyg det fick för utseendeförändring eller noppbildning. Med Möbelfaktas nivåer bredvid går svaren att placera. Under 35 000 cykler ligger tyget under golvet för hemmiljö i en märkt möbel. Ett tal klart över 40 000 har passerat även nivån för kontor och offentlig miljö.
Resten avgörs av annat än tal. Hur fåtöljen sitter, hur den ser ut i just ditt rum och om luggen får sin dammsugning varje vecka står inte i någon kravspecifikation. Den delen finns i guiden till fåtöljer.
Senast faktagranskad: 27 augusti 2026