Matstolen är den stol du sitter i mest och väljer slarvigast. Du provsitter i två sekunder under butiksbelysning, nickar, beställer sex stycken. Sedan sitter du i den varje kväll i tio år. En kontorsstol får en halvtimmes utvärdering och tre rattar att justera med. Matstolen får en gissning, gånger sex.
Det obehagliga är att ingenting går att justera efteråt. Höjd, sittdjup och ryggvinkel är gjutna i möbeln. Allt avgörande händer före köpet: hur stolen möter ditt bord, hur materialet möter din vardag och hur hantverket möter tiden.
Höjdmatematiken: mät mot bordet, inte mot stolen
En matstol har ingen egen rätt höjd. Den har en rätt höjd i förhållande till just ditt bord. Ändå väljs den nästan alltid fristående, och först hemma upptäcker man att låren tar i skivan.
Mät därför bordet först, och mät rätt punkt. Bordsskivans ovansida säger nästan ingenting. Det är underkanten som avgör om benen får plats. Mät från golvet upp till skivans undersida, och notera det talet. Mät sedan stolens sitthöjd, från golvet till sitsens ovansida vid framkanten, eftersom en sits som lutar bakåt mäter olika beroende på var du håller måttbandet.
Skillnaden mellan de två talen är ditt benutrymme. En vanlig tumregel är att räkna med runt 25 till 30 cm mellan sits och bordsskiva, men det är en konvention, inte ett krav. Mät alltid ditt eget bord, och prova gärna med en stol du redan äger innan du beställer sex nya. Långa lår vill ha mer, låga skivor tål mindre.
Två saker stjälper kalkylen. Det första är sargen. Många bord har en förstärkningsram eller en list under skivan, och den sitter flera centimeter under underkanten. Är det så, är det ramens underkant du ska mäta till, inte skivans. Det andra är armstöden. En karmstol som inte går in under bordet står ute i rummet dygnet runt, och den upptäckten görs alltid efter leverans. Mät karmens höjd från golvet och jämför med bordets lägsta punkt.
Karmstol eller stol utan karm
Karmen gör en sak riktigt bra: den ger armarna någonstans att vila. På en lång middag är det skillnaden mellan att luta sig tillbaka och att sitta av tiden.
Den kostar dig plats. En karmstol är bredare, vilket betyder färre stolar runt samma bord, och den kan hindra stolen från att skjutas in. Ett vanligt kompromissval är karm i kortändarna och stolar utan karm längs långsidorna. Är du framför allt ute efter något att sjunka ner i, är det snarare en fåtölj du letar efter, inte en matstol.
Material och vardagsslitage
Trä
Trä tål vardagen, och det viktigaste är att det går att laga: en lös tapp limmas om, en repig sits slipas och oljas, en trasig rygg ersätts. Priset är att en hård träsits blir kännbar efter en timme. Räkna med en dyna om ni sitter länge vid bordet. Den klassiska svenska varianten av resonemanget är pinnstolen, som har lagats och målats om i generationer just för att konstruktionen går att komma åt.
Klädd sits
En klädd sits är bekvämare direkt, utan dyna. Den samlar också allt: fett, rödvin, kladdiga fingrar. Den avgörande frågan är inte hur snygg klädseln är utan om den går att ta av. En lös eller löstagbar klädsel som kan tvättas eller bytas är skillnaden mellan en stol som överlever ett barnhushåll och en som är förstörd efter ett år. Fastklamrad klädsel går att klä om, men då är det ett hantverksjobb, inte en tvättmaskin.
Plast och formpressat
Formpressade skal och plastsitsar torkas av på fem sekunder och tål att bli blöta, vilket är en verklig fördel vid ett matbord. Nackdelen är reparerbarheten: en spricka i ett skal går sällan att laga, och då är stolen ute ur serien. Materialet avgör alltså hur felet slutar.
Stabilitet: vad du känner efter
Sätt dig och vrid överkroppen. Glapp i sammanfogningarna känns som ett litet knäpp eller en rörelse i ryggen mot sitsen. Ta tag i ryggen med en hand och i sitsen med den andra och vicka. Det ska inte gå. Ställ stolen på ett plant golv och tryck på varje hörn av sitsen i tur och ordning: vickar den, är benen olika långa eller stommen skev.
Luta dig sedan bakåt på två ben. Alla säger att man inte ska, alla gör det ändå, och en stol som ska hålla i tio år kommer att utsättas för det av barn och gäster. Känns bakbenens infästning vek är det där stolen går sönder.
Möbelfakta säger något om just flerköpet
Möbelfakta är en svensk hållbarhetsmärkning för möbler som ställer krav inom tre områden: kvalitet, miljö och socialt ansvar. Kvalitetskraven bygger på europeiska standarder, och det är den detaljen som är intressant just när du köper sex stolar i stället för en. Märkningen är en oberoende certifiering med tredjepartsgranskning, en typ 1-miljömärkning enligt ISO 14024. Det säger inget om huruvida du gillar stolen. Det säger något om huruvida den är provad mot en gemensam måttstock.
Provsittningen, och att köpa alla på en gång
Provsitt längre än du tror att du behöver. Två minuter, inte två sekunder, och sitt som du sitter hemma: luta dig bakåt, sträck ut benen, lägg armarna på ett bord om det finns ett. En stol som är skön i tre sekunder kan vara omöjlig efter en middag, och det är middagen du köper stolen för.
Köp sedan alla stolarna samtidigt. Möbelserier utgår, tyger byts och betser skiftar mellan tillverkningsomgångar, så att fylla på med två stolar senare betyder ofta att just de två syns. Behöver du en avvikande höjd vid en köksö är det ett eget beslut med egen matematik, och den räknar du på i barstolsguiden. Vid matbordet gäller motsatsen: mät en gång, bestäm dig, ta hem hela raden.