Möbelfakta-märkningen: vad den faktiskt kontrollerar och vad den inte gör

Möbelfakta syns oftare i en skolmatsal eller ett konferensrum än hemma i vardagsrummet, och det är ingen slump. När vi den 11 augusti 2026 räknade igenom Möbelfaktas öppna produktkatalog, som rymmer möbler, möbelserier och komponenter, fanns där 1 582 poster, varav 1 559 med status godkänd. Av de godkända bar 53 användarmiljön hemmiljö, alltså 3,4 procent, och ingen enda av dem var märkt enbart för hemmet.

Märkningen säger alltså något ganska precist om en möbel. Den säger också betydligt mindre än vad många tror. Det här är vad kraven faktiskt innehåller, och vad de inte nämner med ett ord.

Ägaren är inte branschen ensam

Möbelfakta ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och TMF, Trä- och Möbelföretagen, där IVL är majoritetsägare. Kriterierna tas fram av ett kriterieråd med representanter från bransch, forskning och myndigheter, enligt standarden ISO 14024, vilket är den standard som definierar så kallade typ 1-miljömärkningar med krav satta av en oberoende tredje part.

Att en branschorganisation är delägare i märkningen är värt att veta, men ägarbilden är inte hela svaret på om kraven biter. Det avgörs av kravtexten, och den är offentlig. Den gällande versionen heter kravspecifikation 18.1 och gäller från den 1 april 2026. Alla uppgifter nedan är hämtade ur den versionen, som finns att ladda ner under Resurser och dokument. Märkningen är ingen ny konstruktion: den startade 1972 som en ren kvalitetsmärkning, med rötter i Varudeklarationsnämnden från 1951, och fick sina miljö- och ansvarskrav först på 2000-talet.

Kvalitetskravet är ett provningskrav, och det är låst till en miljö

Den del av Möbelfakta som handlar om kvalitet är i praktiken ett krav på att möbeln ska vara provad av någon annan. Kravspecifikationen kräver en aktuell provningsrapport eller ett intyg från ackrediterat institut, laboratorium eller företag, och att möbeln inte väsentligt har ändrats sedan provningen.

Vilken standard som gäller beror på var möbeln ska stå. En sittmöbel för hemmiljö provas mot SS-EN 12520:2016. En sittmöbel för offentlig miljö provas mot SS-EN 16139:2013, och där kräver Möbelfakta lägst nivå 1. En arbetsstol för kontor provas mot SS-EN 1335-2:2018, med måttkraven i SS-EN 1335-1 som avgör om stolen är typ Ax, A, B eller C, och kraven är byggda på att stolen används åtta timmar per dag av en person som väger 110 kilo. Den indelningen går vi igenom närmare i guiden till kontorsstolar. Utomhusmöbler provas mot SS-EN 581.

Konsekvensen är enkel men förbises ofta. Ordet ”Möbelfaktamärkt” utan angiven användarmiljö betyder ingenting. En stol som är godkänd för hemmiljö är inte provad mot de tuffare kraven för offentlig miljö, och tvärtom är en stol som klarat offentlig miljö rejält överdimensionerad för ett kök där den används några gånger om dagen.

Så fördelar sig märkningen i praktiken

Katalogen är öppen och går att söka fritt, så vi mätte i den i stället för att gissa. Bland sittmöblerna fanns 913 poster med status godkänd. Fördelningen på användarmiljö såg ut så här: 799 för offentlig miljö, 95 för kontorsmiljö, 88 för skolmiljö, 37 för hemmiljö och två för utomhusmiljö. En och samma möbel kan bära flera miljöer, vilket är varför summan överstiger antalet möbler.

Hemmiljön är alltså liten även inom sittmöblerna, men den finns i fler kategorier än så. Räknat på hela katalogen fördelade sig de 53 hemmiljömärkta posterna på 37 sittmöbler, elva bord, tre förvaringsmöbler, en ljudabsorbent och en komponent. Det är en viktig skillnad mot att bara titta i sittmöbelfiltret: siffran 37 är hemmiljö bland sittmöbler, inte hemmiljö i katalogen.

Bakom de 37 hemmiljömärkta sittmöblerna stod sju företag, och bakom alla 53 hemmiljömärkta poster i katalogen stod 13. Bakom samtliga godkända sittmöbler stod 56. Möbelfakta är med andra ord i första hand en märkning för kontraktsmöbler och offentlig upphandling, och det är därför du sällan möter den när du köper matstolar i en vanlig möbelbutik. Att bara två sittmöbler var märkta för utomhusbruk betyder inte att andra utemöbler är sämre, bara att den frågan avgörs någon annanstans. Vilket material som faktiskt håller ute har vi gått igenom separat i genomgången av trädgårdsstolar i svenskt klimat.

Kraven du märker av först efter köpet

De mest handfasta kraven i Möbelfakta ligger inte i provningen utan i kapitlet om cirkulära produktkrav, och de gäller sådant som blir aktuellt långt efter att kvittot är borta.

  • Producenten ska lämna minst fem års garanti, räknat från leveransdatum. Kravspecifikationen säger uttryckligen att garantin ska ingå i produktens pris.
  • Reservdelar ska tillhandahållas i minst fem år efter märkt produktionsdatum. Med reservdelar avses funktionsrelaterade komponenter, alltså sådant som gasfjädrar, gångjärn och lådsystem, inte klädsel som blivit omodern.
  • Instruktioner för reparation, demontering och återmontering ska finnas för nedladdning i minst tio år efter att produkten gått ur produktion, och de ska ange vilka delar som av säkerhetsskäl bara bör hanteras av producenten eller en certifierad reparatör.
  • Möbeln ska vara märkt så att producenten eller den part som tillgängliggjort produkten på marknaden går att identifiera, och så att produktionstiden går att härleda.
  • Plastdelar tyngre än 100 gram ska vara permanent märkta med plastsort. Undantagna är delar där det går att visa att märkning är tekniskt omöjlig, till exempel av utrymmesskäl eller på grund av produktionsmetoden. Då ska informationen i stället lämnas på annat sätt, exempelvis i återvinnings- eller demonteringsinstruktioner.

Ett förbehåll som sällan nämns: garantikravet är yngre än märkningen. Det kom in i kravspecifikationen den 1 april 2023, i version 15.0. En stol som märktes 2019 bär alltså inte det kravet i sin godkännandegrund, även om tillverkaren mycket väl kan ha lämnat garanti ändå. På en gammal stol är det fortfarande fogarna som avgör, vilket vi beskriver i genomgången av hur du känner igen en välbyggd pinnstol.

Miljökraven handlar om kemi, inte om klimat

Miljödelen är i huvudsak kemikaliekrav på ingående material. Inga ämnen från ECHA:s kandidatförteckning över särskilt farliga ämnen får förekomma i halter över 0,1 viktprocent, och gränsen räknas per enskild vara, inte på hela den sammansatta möbeln. För träbaserade skivor som innehåller formaldehydbaserade tillsatser får avgivningen ligga på högst 65 procent av E1-gränsvärdet för MDF och HDF, och högst 50 procent för spånskivor, träfiberskivor, OSB-skivor, plywood och skivor av massivt trä. Träråvaran ska vara spårbar och komma från lagliga källor, där FSC, PEFC eller Svanen kan användas som intyg.

Här finns däremot en lucka som är lätt att missa. På produktnivå ställer kravspecifikationen inget krav alls på möbelns klimatavtryck och inget krav på hur stor andel återvunnet material den innehåller. Klimat och råvaruanvändning finns med i kapitlet om leveranskedjor, men som åtaganden om hur företaget ska arbeta, till exempel att klimatåtgärder ska främjas och att användningen av jungfruliga råvaror ska minska. Det är något annat än ett mätvärde på just den stol du står och tittar på. Vi räknade också hur många av de 913 godkända sittmöblerna som länkar till en miljövarudeklaration, en EPD, i katalogen: 92 stycken, alltså ungefär var tionde. En EPD är ett frivilligt tillägg, inte en del av märkningen.

Vad märkningen inte gör

Det mesta av missförstånden kring Möbelfakta går att sortera i fem punkter, och de följer alla av kravtexten.

Den betyder inte svensktillverkat. Kravet är att sluttillverkningsplatsen ska anges, inte var den ligger. Möbelfakta har till och med en särskild ordning för sluttillverkning utanför Europa, där anläggningen måste vara verifierad av en tredje part eftersom Möbelfaktas egna revisorer bara gör platsbesök inom Europa. Företaget betalar själv för revisionerna.

Den graderar inte. Det gjorde den en gång: 1972 års system delade in möbler i tre nivåer efter brukbarhet, hållbarhet och välgjordhet. I dag är märkningen ett godkänt eller icke godkänt mot kraven för den avsedda miljön. Nivåer finns fortfarande inne i standarderna, men märkningen visar bara att golvet är passerat, inte hur högt över det möbeln ligger.

Den gäller produkten, inte företaget. Varje deklaration avser en namngiven produkt med angivna varianter, och ett godkännande gäller i fem år. Att en tillverkare finns i katalogen betyder alltså inte att allt i sortimentet är märkt. Läs dessutom giltighetsdatumet och inte bara statusen: nio av de godkända sittmöblerna hade den 11 augusti 2026 ett giltighetsdatum som redan passerat.

Den täcker inte alla möbler. Elva produktkategorier kan märkas, bland dem bord, sittmöbler, förvaring, liggmöbler, ljudabsorbenter och skrivtavlor. Att en lampa eller en matta saknar märkning säger ingenting om den, eftersom den aldrig kunnat få den.

Den säger ingenting om hur stolen känns. Ingen provning i världen avgör om sitthöjden passar dina ben, om ryggstödet stöttar där du behöver det eller om du gillar hur stolen ser ut. Märkningen ersätter inte att sätta sig i stolen.

Betyder märkningen automatiskt ett dyrare pris?

Det är den vanligaste invändningen, och den håller sämre än man tror. Möbelfaktas avgifter är offentliga. Enligt avgiftsbilagan som gäller från den 1 januari 2026 betalar en licenstagare en årsavgift på mellan 19 400 och 45 650 kronor beroende på omsättning och medlemskap i TMF, plus 1 020 eller 1 360 kronor per år för varje godkänd produkt. De två årsavgifterna är tillsammans begränsade till högst 82 160 kronor per år. Alla belopp är exklusive moms och kontrollerades hos Möbelfakta den 11 augusti 2026.

Årsavgifterna är inte hela notan. Ett nytt företag betalar dessutom 8 300 kronor i startavgift och 15 560 kronor i granskningsavgift. Därtill kommer 2 850 kronor per godkänd deklaration och per förnyelse av en tidigare godkänd deklaration, 690 kronor för en ändring som medför versionsändring, 5 190 kronor per platsbesök i Norden och 10 380 kronor per besök utanför Norden men inom Europa, samt 1 560 kronor i timmen när en revision behöver kompletteras.

Räkna själv på vad produktavgiften betyder per stol. Säljer tillverkaren 2 000 exemplar av en modell på ett år blir avgiften ungefär 50 öre per stol vid det lägre priset. Vid tusen sålda exemplar blir den drygt en krona. Det som eventuellt gör en märkt stol dyrare är alltså inte produktavgiften, utan provningen, materialvalen och kraven på garanti och reservdelar. Det är kostnader som hänger ihop med hur stolen är byggd, inte med etiketten. Övriga avgifter är inte försumbara för ett litet företag, men de är engångs- eller årskostnader som slås ut över hela sortimentet och alla tillverkade exemplar, inte en påslagspost på den enskilda stolen.

Möbelfakta beskriver dessutom sin egen historia tvärtemot bilden av en premiummärkning. Under 1970-talet blev systemet enligt märkningen själv ”ett viktigt redskap för att visa att även lågprismöbler kunde hålla en god och dokumenterad kvalitetsnivå”, och IKEA fanns bland de 52 företag som anslöt sig redan 1973. I dag finns IKEA inte bland licenstagarna i produktkatalogen, vars företagsfilter listade 70 anslutna företag när vi mätte.

Vanliga frågor om Möbelfakta

Betyder Möbelfakta att möbeln är tillverkad i Sverige?

Nej. Kravet är att sluttillverkningsplatsen ska redovisas, inte att den ligger i Sverige eller ens i Europa. Sluttillverkning utanför Europa är tillåten, men anläggningen måste då vara verifierad av en tredje part på plats innan produkten kan godkännas.

Hur länge gäller en Möbelfakta-märkning?

Ett godkännande gäller i fem år från godkännandet, förutsatt att produkten fortsätter uppfylla gällande krav och licensvillkoren. Ändras kravspecifikationen måste licenstagaren anpassa produkten inom den övergångstid som anges. Giltighetsdatumet står i den öppna produktkatalogen, så det går att kontrollera själv.

Är en Möbelfakta-märkt stol alltid bättre än en omärkt?

Nej, den är prövad, vilket är något annat. En omärkt stol kan vara byggd precis lika bra men aldrig ha deklarerats, ofta för att tillverkaren säljer till konsument i stället för till offentlig sektor. Det märkningen ger är att någon annan än säljaren har kontrollerat påståendena, mot en standard som går att slå upp.

Det du fortfarande måste göra själv

Möbelfakta är ett bra verktyg för en sak: att slippa lita på säljarens ord om hållfasthet, kemikalier och arbetsvillkor. Slå upp produkten i katalogen, läs vilken användarmiljö den är godkänd för och kontrollera att giltighetsdatumet inte har passerat. Då vet du vad kvittot omfattar.

Resten står kvar hos dig. Sitthöjd, sittdjup, hur stolen ser ut i just ditt rum och hur den känns efter en timme vid matbordet står inte i någon kravspecifikation. Den delen får du fortfarande avgöra genom att sätta dig ned.